Orsaker till klimatförändringen

Mänsklig påverkan

FN:s expertpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är förmodligen den mest respekterade källan när det gäller klimatförändringen.

2001 sa IPCC att det var troligt att människan låg bakom klimatförändringen. 2007 uppgraderade de till mycket troligt – och i de sammanhangen är det en ovanligt stark formulering. Enligt ordföranden för IPCC:s rapportarbetsgrupp råder ingen tvekan om att människan ligger bakom ökningen av växthusgaser i atmosfären.

I en granskning av över 900 vetenskapliga artiklar visar det sig att ingen ifrågasatte att människan låg bakom den globala uppvärmningen. I andra, icke strikt vetenskapliga skrifter, är siffran tvivlare större.

Utsläpp av växthusgaser

Genom att använda fossila bränslen (olja, kol och gas) släpper vi ut flera miljarder ton koldioxid per år, vilket är den största orsaken till den förstärkta växthuseffekten. Det blir inte bättre av att vi avverkar massor av skog, som annars skulle hjälpa till att minska koldioxidnivån.

Vi lever över våra tillgångar

För att det ska gå jämnt ut för jorden kan varje människa använda 1,8 hektar mark (till matodling, avfall m.m.) I västvärlden använder vi uppemot 10 hektar per person!

När en ökad del av befolkningen i länder som Kina och Indien nu börjar leva en västerländsk livsstil blir situationen ohållbar.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer enbart Kina att ha 1,1 miljarder bilar om 25 år. I dag finns totalt 0,8 miljarder bilar i hela världen.

Shanghai i Kina är knappast någon omodern stad.

Naturliga orsaker

Klimatet står aldrig stilla utan förändras långsamt hela tiden. Eftersom vi har haft flera istider utan att några bilavgaser varit inblandade måste naturen själv kunna styra klimatförändringar.

Naturliga orsaker till klimatförändring kan till exempel vara solens och jordens läge i förhållande till varandra och vulkanutbrott.

Naturliga förändringar inte orsaken

Forskarna menar dock att klimatförändringen vi ser nu inte bara kan orsakas av naturliga förändringar.

Växthusgaserna

Koldioxid

Koldioxid bildas vid förbränning och förmultning. Naturen producerar koldioxid främst från döda träd och växter. Andra naturliga koldioxidkällor är djurspillning och vulkanutbrott.

Den naturliga koldioxiden är neutral ur klimatsynpunkt. Växterna renar nämligen lika mycket koldioxid under sin livstid som de släpper ut när de dör (fotosyntesen).

Koldioxiden från de fossila bränslena rubbar den naturliga balansen och skapar ett överskott som kraftigt bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Koldioxid stannar cirka 100 år i atmosfären.

Vattenånga

Vattenångan är den absolut största bidragaren till den naturliga växthuseffekten.

När solen lyser på havsytan förångas vattnet och stiger mot himlen där ångan sen fångas upp av moln. När det förångade vattnet stiger mot himlen avges värme.

Människan står för en mycket liten del av vattenångeutsläppen.

Metangas

Metangas bildas när organisk ("levande") materia bryts ner, till exempel när ett dött träd ruttnar. Boskapsdjur släpper ut metangas när de andas, vilket utgör en betydande del av metangasutsläppen.

Genom att föda upp stora mängder boskapsdjur och odla grödor som ris bidrar vi människor till en ökning av metangas i atmosfären. Utvinning av fossila bränslen och sopptippar är andra metankällor.

CFC – freon

CFC användes tidigare i sprayburkar, i kylskåp och som rengöringsmedel. Freongaser är tusentals gånger starkare än koldioxid och stannar kvar i atmosfären betydligt längre. Det är mycket sällan som freon förekommer naturligt.

Freoner förbjöds nästan helt i slutet av 1980-talet på grund av att de skadar ozonlagret.

Lustgas

Lustgaskoncentrationen i atmosfären är mycket liten, men gasen är hundratals gånger starkare än koldioxid. Naturligt kommer lustgas från jordytan och haven. Människan bidrar till att öka koncentrationen genom att bränna fossila bränslen och använda vissa gödseltyper.